• Bilders betydelse och användning – texter tillägnade Lars Berggren

     

    Detta specialnummer av TAHITI är tillägnat Lars Berggren med anledning av hans 65-årsdag den 18 augusti 2016. Han tillträdde professuren i konstvetenskap vid Åbo Akademi 2003, efter att ha varit verksam vid universitetet i sin hemstad Lund samt vid olika universitet och institut i Europa. Redan tidigt under sin karriär vistades han under långa forskningsperioder utomlands och etablerade ett stort internationellt nätverk av forskare. Föreningen för konsthistoria i Finland och hans närmaste arbetskamrater vid ämnet konstvetenskap vill härmed hedra och gratulera Lars Berggren genom att publicera texter skrivna av forskarkolleger både i Finland och utomlands.

    I Finland märks Lars Berggrens insatser bland annat i hans engagemang i konstvetenskaplig forskning genom hans medlemskap i styrgruppen för den Nationella forskarskolan i Finland. Han har varit ivrigt intresserad av och delaktig i de årliga sommarskolorna som nätverket ordnade för doktorander som ett led i deras grundläggande utbildning – ett utmärkt välfungerande system finansierat av Finlands Akademi fram till 2013. I Åbo har han arbetat med ett av sina kärnområden, forskningar i det offentliga monumentväsendet, och bland annat publicerat artiklar om Per Brahe-statyn i domkyrkoskvären, en av dem i Wäinö Aaltonen-museets Hetkinen ja muistijälki. Turun kaupungin taidekokoelman julkiset teokset (Ögonblick och minnesspår. Offentliga verk i Åbo Stads konstsamling, 2012). Processen kring utnämningen av den första professorn i konsthistoria vid Åbo Akademi, österrikaren Josef Strzygowski, och ämnets första år (1920-25) utreds i artiklar utgivna i Föreningen för konsthistorias serie Konsthistoriska studier (2007) och i Finsk tidskrift (2010). Han har även intresserat sig för den akademiska miljön i Åbo och tillsammans med sin hustru Annette Landen skrivit och producerat en omfattande historik över de byggnader i vilka Åbo Akademi varit verksam fram till idag. Boken uppdaterar också tidigare forskning i ämnet. Lars Berggrens mångsidiga intressen och breda forskningsinriktning har även på ett naturligt sätt inspirerat och bidragit till studenternas val av ämnen för pro gradu- och doktorsavhandlingar.

    Till Lars Berggrens specialintressen hör allt från medeltida stenskulptur (som dopfuntar, lejonen i Lunds domkyrka och annorstädes), moderna ikoner som Frihetsgudinnan till konstnärsresor. Här ska inte förglömmas hans instiftande av och stora intresse i utvecklingen av det dagsaktuella biämnet Visuella studier vid Åbo Akademi. I Finland finns denna ämnesinriktning endast vid Åbo Akademi. Inom ramen för visuella studier undersöks bildperception och visuell kommunikation ur bland annat psykologiska och sociologiska aspekter. Biämnet, som grundades 2008, har på senare tid vuxit och omfattar nu både grund- och ämnesstudier. Lars Berggren initierade också återutgivningen av tidskriften Iconographisk Post. Nordisk tidskrift för bildforskning – Nordic Review of Iconography, och har som redaktör och utgivare väsentligen bidragit till utvidgning av det ikonografiska nätverket i Norden och Baltikum. Tidskriften utges sedan 2014 vid Konstvetenskap, Åbo Akademi.

    Många av bidragen i detta nummer av TAHITI är författade så att de på ett eller annat sätt tar i beaktande Lars Berggrens breda fält som forskare, och följaktligen omspänner ett par årtusenden – från det antika Rom och framåt. För honom har Rom varit ett återkommande och viktigt ledmotiv, som i doktorsavhandlingen från 1991 i vilken rekonstrueras processen som ledde till resandet av det omstridda Giordano Bruno-monumentet (1889). Ett annat Rom-relaterat projekt resulterade i den ambitiösa L’ombra dei grandi (1996) i samarbete med historikern Lennart Sjöstedt, i vilken de offentliga monumenten tillkomna eller planerade under Roms första tid som huvudstad (1870-95) kritiskt granskas och presenteras i sin ekonomiska och politiska kontext.

    Specialnumrets huvudtema – bilders betydelse och användning – ska förstås i vid bemärkelse, det vill säga på vilka sätt bildtolkning (visuell analys, ikonografi) kan användas av såväl konsthistoriker som företrädare för andra ämnen; en metod för att avtäcka både de underliggande faktorer som skapat en visuell form (en bild, skulptur, illustration, byggnad, reklam etc.) och drivkrafterna och omständigheterna kring dess tillkomst (politiska, ekonomiska, konstnärliga etc.). Detta tema speglar Lars Berggrens eget fokus och intresse för bildernas, de visuella budskapens makt och deras potential som källa till kunskap för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Bland artikelskribenterna finns såväl konsthistoriker som företrädare för andra humanistiska ämnen, vilket återspeglar specialnumrets tvärvetenskapliga inriktning. Utformningen av Berggrens forskningsprojekt och frågeställningar i anknytning till dessa gav ofta anledning till både interdisciplinära samarbeten och användning av hjälpvetenskaper. Förutom de vetenskapliga publikationerna ledde många av Berggrens projekt till etablerandet av kontakter och samarbete med historiker, teologer, kyrkohistoriker och arkeologer i både det nordiska närområdet och ute i Europa, och till arrangerandet av flera konsthistoriska och tvärvetenskapliga konferenser, bland annat kring 1800-talets monumentresande.

    Artiklarna i detta nummer av TAHITI är författade antingen på svenska, danska eller engelska, och varje artikel är försedd med en sammanfattning på engelska. Författarna kommer från Norden och därtill från Italien, Österrike och USA. Bidragen speglar därmed inte bara festföremålets huvudintressen, utan också hans vida kontaktnät. Numret är således riktat till både en nordisk och internationell läsekrets. Samtliga 11 artiklar är även rikt illustrerade. Jag hoppas att läsaren har stort nöje av texterna som återspeglar det diversifierade forskningsfält som Berggren har varit och fortfarande är delaktig i.

    Numret har understötts ekonomiskt av Koneen Säätiö.

     

    Åbo, 9 augusti 2016

    Marie-Sofie Lundström