Råd till skribenterna

TAHITI – Konsthistoria som vetenskap är en vetenskaplig nättidskrift publicerad av Taidehistorian seura – Föreningen för konsthistoria ry, som utkommer två till fyra gånger per år. Det första numret utkom i september 2011. Tidningen fungerar som ett öppet vetenskapligt publiceringsforum för konsthistoria, vars syfte är att på möjligast breda sätt tjäna vårt eget fält. Man kan skriva till tidningen på finska och svenska. Tidningen är inte i huvudsak tematiskt uppbyggd, utan man kan föreslå artiklar ur vilken av områdets temakretsar som helst. Temanummer publiceras dock efter behov.

Innehållet i tidningen TAHITI består av en ledare, vetenskapliga artiklar, en fält- och arkivdel, recensioner av doktorsavhandlingar, bokrecensioner och en kolumn. I de vetenskapliga artiklarna följer vi referee-praxis. Det erbjudna materialet kan handla om vilket som helst av konsthistoriens eller den visuella kulturens områden. I fält- och arkivdelen publicerar vi annat än vetenskapliga artiklar. Vi hoppas på texter om olika aktuella fenomen som till exempel materialfynd, konferenser eller om till exempel nya forskningsprojekt. Också intervjuer är välkomna. I avdelningen för recensioner av doktorsavhandlingar publicerar vi en recension av alla konsthistoriska doktorsavhandlingar som har kommit ut i Finland sedan 2010. Inget hindrar heller att flera artiklar om samma doktorsavhandling blir publicerade. Också recensioner som berör doktorsavhandlingar som blivit färdiga utomlands kan publiceras, men när det gäller dessa (till exempel doktorsavhandlingar som blivit färdiga i Norden) strävar vi inte till att täcka allt. Bokrecensionerna kan lika väl handla om ny inhemsk som utländsk konsthistorisk forskningslitteratur.

Förutom de innehållsavdelningar som nämnts ovan finns det i tidningen en kategori vid namn Dossier. Den öppnar en möjlighet att producera seminarie- och konferenspublikationer i elektronisk form. Vi prioriterar sådana publikationer där man i artiklarna har följt referee-praxis. Om Dossier bör man komma överens på förhand, och den slutgiltiga dossieren bör skickas till huvudredaktören i sin färdigarbetade form. Redaktionen läser igenom den före dess slutgiltiga godkännande och publicering. Till artiklarna bifogas en kommenteringsmöjlighet. Kommentarerna går först till tidningens huvudredaktör för att granskas, och hon uppdaterar dem vid utsatt tid på det elektroniska forumet.

Åt tidningen kan man erbjuda tidigare opublicerade vetenskapliga artiklar, intervjuer, artiklar som berör arkivmaterial mm., recensioner av doktorsavhandlingar och av böcker. Om skribenten har publicerat en vetenskaplig artikel på ett annat språk än finska eller svenska och vill erbjuda en uppdaterad finsk- eller svenskspråkig artikel om ämnet, tar vi ställning till saken från fall till fall. Tidningen förbinder sig inte på förhand att publicera något erbjudet material. Tidningen betalar inga skribentarvoden. Efter redaktionens godkännande ges de vetenskapliga artiklarna som anonyma över till experter för att värderas. Skribenten bör ta i beaktande experternas ändringsförslag.

Artiklarnas omfång och form

Det önskade omfånget i de vetenskapliga artiklarna är ca. 15-20 sidor. Maximal längd är 40 000 tecken inklusive noter. De andra artikeltyperna är kortare, 2-10 sidor långa, räknat i tecken högst 20 000.
I artikelmanus bör alltid finnas:

  • en rubrik
  • en ingress (= inledningsstycke som sammanfattar artikeln)
  • mellanrubriker
  • styckesindelning
  • bildtexter (som också innehåller fotografens namn)
  • noterna placeras i slutet av artikeln och de bör innehålla biografiska fakta, eftersom någon skild litteraturförteckning inte publiceras.
  • Dessutom ombeds alla skribenter att ge redaktionen följande uppgifter om sig själva: namn, akademisk grad, yrke, arbetsplats och kontaktuppgifter (telefonnummer, post- eller mailadress) samt att skriva en kort, 2-3 rader lång presentation av sig själva.
  • Artikelmanusen måste skickas i sin språkligt och stilmässigt slutgiltiga form.  För att gallra bort felslag uppmuntras skribenten att använda textbehandlingsprogrammens korrekturläsningskommandon. En allmän rekommendation är att texten ska vara tydlig och att man undviker onödiga lånord.
  • Texterna skickas i rtf-, doc- eller docx-format, antingen med e-post eller per post på CD-ROM-skiva.

Råd för hur man utformar texten

  • Styckena skiljs av från varandra med ett extra mellanslag och utan indrag.
  • I texterna används inte fet stil eller understreckningar, betoningar markeras med kursiv.
  • Korta (maximum två meningar långa) citat markeras med ”citationstecken”. Långa citat skiljs av till ett eget stycke med hjälp av extra radmellanslag.
  • Mellanrubriker skiljs tydligt av från den övriga texten och får sina egna rader. Mellanrubriker utformas inte! Man strävar till att använda endast mellanrubriker på enbart en nivå.
  • Tankestreck, samt de streck som finns mellan årtal och sidnummer, markeras alltid med tankestreck (-).
  • Källhänvisningar markeras som sluthänvisningar i artikeln enligt råd som följer

1.    När det är frågan om en monografi: Efternamn, förnamn år. Verkets namn kursiverat. Förlagsorten: Förlag, sidor som det hänvisas till. Om det finns flera författare, skiljer man dem åt genom semikolon, och de sista med märket &. Om monografin har utkommit i en serie, kursiverar man också seriens namn. Om boken har översatts från originalspråket till ett annat språk, nämner man också översättaren. Vid behov nämner man också uppgifterna om upplagan. Om originalverket har utkommit för en anmärkningsvärt lång tid sedan, nämner man originalverkets publiceringsår inom parentes, tex. 2008 (1945). Om skribenten i sina publikationer använder endast initialerna av sina förnamn (tex. J. J. Tikkanen, E. H. Gombrich), gör man även i källhänvisningarna på samma sätt.

Palin, Tutta 2004. Oireileva miljöömuotokuva. Yksityikohdat sukupuoli- ja säätyhierarkian haastajina. Helsinki: Kustannus Oy Taide, 45–50.
Camille, Michael 1989. The Gothic Idol. Ideology and Image-making in Medieval Art. New York: Cambridge University Press, 161, 237.
Vakkari, Johanna 2007. Focus on Form, J. J. Tikkanen, Giotto and Art Research in the 19th Century. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja, 114. Red . Torsten Edgren. Helsinki: Suomen Muinaismuistoyhdistys, 120–123.
Woolf, Virginia 1990 (1929). Oma huone. 2:a upplagan. Översättning Kirsti Simonsuuri. Helsinki: Kirjayhtymä, 18.
Crowe, J. A. & Cavalcaselle, G. B. 1869. Geschichte der Italienischen Malerei. Red. för tyskspråkiga upplagan Max Jordan. I Band. Leipzig: Verlag von S. Hirzel, 45.
När man senare hänvisar till samma verk nämner man författarens Efternamn år, sidnummer.
Palin 2004, 66.
Camille 1989, 200.
Vakkari 2007, 45.
Woolf 1990, 22.
Crowe & Cavalcaselle 1869, 77.

2.    När det är frågan om ett helt redigerat verk: Verkets namn kursiverat. Red. Förnamn Efternamn, Förnamn Efternamn & Förnamn Efternamn. Förlagsort: Förlag, år, sidor som man hänvisar till.
Odilon Redon: Prince of Dreams (1840–1916). Red. Douglas W. Druick.
Chicago: Art Institute of Chicago, 1994, 33.
När man senare hänvisar till samma verk nämner man de två eller tre första orden i verkets namn (det är viktigt att verket känns igen på basis av detta och går att skilja från andra som möjligen börjar med samma ord) år, sidnummer.
Odilon Redon 1994, 44.

3.    När det är frågan om en artikel i ett redigerat verk: Efternamn, Förnamn år. Artikelns namn. Verkets namn i verket kursiverat. Red. Förnamn Efternamn, Förnamn Efternamn & Förnamn Efternamn. Förlagsorten: Förlag, år, sidor som man hänvisar till. Om skribenterna är två eller flera, skiljer man dem åt med semikolon och de sista två med märket &.
Vakkari, Johanna 2004. Ehtoollisista asetelmiin – ruoka renessanssin taiteessa. I verket Herkullista historiaa, Kulttuurisia makupaloja Italian keittiöstä kautta aikain. Red. Andreo Larsen, Liisa Savunen & Risto Valjus. Helsinki: WSOY, 148–149.
Guldberg, Jørn & Jensen, Hans Christian 1999. „Kulturen af Tingene‟, Julius Lange og kunstindustrien. I verket Viljen til det Menneskelige, Tekster omkring Julius Lange. Red. Hanne Kolind Poulsen, Hans Dam Christensen & Peter Nørgaard Larsen. København: Museum Tusculanums Forlag, 303.
När man senare hänvisar till samma verk nämner man författarens Efternamn år, sidnummer.
Vakkari 2004, 150.
Guldberg & Jensen 1999, 290.

4.    När det är frågan om en artikel i en tidning eller en periodisk skrift: Efternamn, Förnamn årtal: Artikelns namn. Tidningens namn kursiverat årgång: nummer, sidor som man hänvisar till.
Kari, Irmeli 2009: Naistoimijuuden sulkeumia ja avaumia alueella ja työssä. Naistutkimus–Kvinnoforskning 22:4, 43–44.
När man senare hänvisar till samma verk nämner man författarens Efternamn år, sidnummer.
Kari 2009, 51.

5.    Till internet-källor och elektroniska publikationer hänvisar man i texten enligt samma princip som när man hänvisar till andra skrivna källor. I första hand hänvisar man till författaren, men om författaren inte framgår, använder man som källa sidans rubrik. Förutom källhänvisningarna nämner man i slutet nätsidans adress samt det datum då artikelförfattaren har hämtat källan till sitt material. Veltman, Kim H. 2003. Paradoxes of Perspective: Ideal and Real Cities. http://www.sumscorp.com/img/file/2003_Paradoxes_of_Perspective_Ideal_and_Real_Cities.pdf (hämtad 1.6.2011), 3.
Tieteenalaluokitus 2007. Tilastokeskus. http://www.stat.fi/meta/luokitukset/tieteenala/001-2007/index.html (hämtad 25.1.2010).
När man senare hänvisar till samma verk:
Veltman 2003.
Tieteenalaluokitus 2007.

Illustrationer
Skribenten ansvarar själv för att skaffa sig publiceringsrättigheterna till bilderna i sin artikel samt för alla kostnader som sammanhänger med dem. Skribenten bör till redaktionen framlägga ett dokument som visar att han/hon har publiceringsrätt till bilderna. Bilder (streckteckningar, svartvita bilder och färgbilder) skickas i digital form gärna via mail eller via molntjänster (som t.ex. Dropbox). Om det finns flera bilder, lönar det sig att skicka dem som mailbilagor några åt gången. Svartvita streckbilder sänds i GIF- eller PNG-format och fotografier i JPEG-format. Bildernas storlekar är följande: bredd 680px (stor bild), bredd 340px (medelstor bild) och liten bild 120 x 120px (fyrkant/ikonstorlek). Det maximala bildantal som rekommenderas för att illustrera vetenskapliga artiklar är tio, men man kan vid behov göra undantag.

Tidtabell
Det material man erbjuder för publicering bör levereras till tidningens huvudredaktör.

Både texter och bilder sänds till tidningens redaktionssekreterare: linda.leskinen at helsinki.fi. Om man skickar material per post ska man komma överens om saken via e-mail eller per telefon med redaktionssekreteraren (040 5731878). Också om stora bildförsändelser är det bra att komma överens på förhand. Vid dylika fall rekommenderar vi användningen av molntjänster (som t.ex. Dropbox).